Morfin vid livets slutskede

Läkare har även andra viktiga uppgifter vid vård i livets slutskede. Hyper­aktiv konfusion med motorisk oro och agitation är däremot mycket påfrestande och ska ses som ett akutmedicinskt tillstånd. Om patienten får stark opioid kan ofta peroralt paracetamol sättas ut. Vid svår inflammatorisk smärta i livets slutskede kan parecoxib eller ketorolak ges subkutant eller intravenöst.

Brytpunktssamtal innebär alltså ett samtal med patienten och närstående där läkaren informerar om att vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. Hos andra patientgrupper i livets slutskede är siffran ca 40 procent [13]. En generell ordinationsmall kan vara: ”morfin 10 mg/ml 0,5 ml s.c./0,25 ml iv vb, ökas efter utvärdering”.

Balansgången mellan god symtomlindring och acceptabel sederingsnivå är svår. Utan bekräftelse från läkaren kan besluten bli svårare att ta. Fokus här ligger dock endast på praktiska aspekter kring smärtlindring till den döende patienten. Om det snarare rör sig om ångest som skapar lidande för patienten, bör denna behandlas även farmakologiskt med anxiolytika; rekommendationerna skiljer sig inte från dem som ges till andra patientgrupper [12].

Tecken till att döden är nära: Patienten är sängbunden Patienten har svårt att svälja Perifera kroppsdelar är kalla, ofta marmorerade Näsan är vit och spetsig Pulsen är tunn och trådfin, blodtrycket lågt Urinproduktionen minskar eller upphör Andningen är oregelbunden och ofta rosslig Läkaruppgifter Den som är svårt sjuk och befinner sig i livets slut förstår oftast att hen är döende men behöver få bekräftelse på att livet går mot sitt slut.

Om adekvata omvårdnadsåtgärder är vidtagna och patienten befinner sig i palliativt skede men inte i livets absoluta slut, bör orsaksinriktad behandling ges.

Vårdgivare Skåne

Lindrig konfusion i livets slutskede behöver inte orsaka lidande hos patienten och ska då inte heller behandlas. I det stillsamma döendet ska intravenös tillförsel undvikas. Det finns ett flertal olika smärtskattningsverktyg, t ex Abbey Pain Scale, som kan användas för att utvärdera smärta och effekt av insatta åtgärder hos patienter som inte kan uttrycka sig verbalt.

Vid livets slutskede bör behandlingen i stället vara symtomlindrande; ett lämpligt läkemedel är haloperidol. Vätsketillförsel Den enda indikationen för i. Det är viktigt att rent symtomlindrande farmakologisk behandling fortsätter i livets slutskede, och eftersom många patienter får svårt att ta tabletter behöver det finnas alternativa administrationsvägar.

Inom palliativ vård finns god erfarenhet av att behandla törst med fuktning av munhålan flera gånger i timmen. De fann även att patienter med ångest hade somatiska symtom i större utsträckning [11]. Konfusion Upp till så mycket som 80 procent av patienter med cancersjukdom är konfusoriska under de sista dagarna eller timmarna i livet.

Utsättning av läkemedel I den sena palliativa fasen är det särskilt viktigt att utvärdera vilken nytta läkemedlet gör för patienten och om det finns risker för oönskade biverkningar och interaktioner med andra läkemedel.

När döden är nära

Ångest kan även vara uttryck för smärta, ha andra somatiska orsaker eller ingå som del i depression. Människor har alla olika behov när döden närmar sig, till exempel att skriva testamente, sälja sommarstugan, gifta sig eller göra en viktig resa. Vid pågående peroral opioidbehandling behöver byte till parenteral administration ske när patienten inte längre kan ta tabletter.

Förutom den farmakologiska behandlingen är det värt att påpeka att det i många fall går att lindra »vanlig« oro genom icke-farmakologiska åtgärder såsom samtal, lagom med information till patient och anhöriga samt närvaro av en kär anhörig. Anhöriga mår oftast gott av att hjälpa till med detta. Det finns många orsaker och därmed många tänkbara etiologiska behandlingar.

Tröttheten tilltar, vilostunderna blir fler. Vid större opioiddoser kan det vara lämpligt att konvertera till hydromorfon, som är ca 5 gånger mer potent än parenteralt morfin, vilket leder till minskad volym av administrerat läkemedel. Smärta Nästan två tredjedelar av alla patienter med avancerad cancersjukdom lider av smärta, och det är därför viktigt att kunna göra en smärtanalys med anamnes och status och behärska grundläggande principer för farmakologisk smärtlindring [14].

Hon vårdar patienter i livets slutskede

Oro och ångest Oro, ångest och depression är vanligt men underdia­gnostiserat inom den palliativa vården, och det är en stor spridning på prevalenssiffrorna. Fentanylplåster kan övervägas vid stabilt opioidbehov och svårigheter att ta tabletter. Konfusion är ett komplext tillstånd som ofta kan missas eller feltolkas. Läkemedel Alla perorala läkemedel ska sättas ut och nödvändiga ordinationer ska ordineras parenteralt.

I livets slutskede är det dock inte ovanligt med övergång till eller komplettering med subkutan opioidbehandling, eftersom kakexi, hypoalbumin­emi och torr hud leder till försämrad effekt av transdermal behandling [15]. En retrospektiv studie från USA gjord på patienter med avancerad cancer i kontakt med en palliativ vårdenhet visade att 44 procent av patienterna besvärades av ångest.

Lindring av cancerrelaterad smärta hos patienter i livets slutskede

I den specialiserade pallia­tiva vården finns stor erfarenhet av att använda subkutan smärtpump, men om det inte finns tillgång till sådan kan opioid ges subkutant var fjärde timme via en kvarliggande subkutan nål. Det är naturligt att känna oro inför den annalkande döden, och det är då viktigt att försöka skilja mellan denna oro och reell ångest. För patient och anhöriga är det av största vikt att känna att möjligheten till att föra samtal och säga farväl inte berövas dem.

Vad är morfin Här kan du läsa om vård av barn i livets slutskede.

Varför ger man morfin i livets slutskede CHECKLISTA PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Andnöd • I första hand inj.

Feber i livets slutskede Diuretika, antibiotika, smärtbehandling m.m.

Alternativ till morfin Vård i slutet av livet innebär ofta palliativ vård.

Morfin för injektion -och skriftlig ordination ska alltid finnas vid palliativ vård i hemmet, även i de fall patienten inte har smärtor. Receptorer för törst sitter ffa i CNS men även i munhålan. Det måste tas en rad medicinska beslut; vilka läkemedel som kan sättas ut, vilka som bör vara kvar och hur dessa ska administreras, ordination av vid behovsläkemedel, ställningstagande till KAD och vätsketillförsel.

Dessutom är biverkningarna få. Begreppet brytpunktssamtal bör därför endast användas när döden är nära förestående. Metoden består i att vid smärtbehandling komplettera en opioid, exempelvis morfin, med en låg dos metadon. Patienten blir mer inåtvänd och orkar inte med sociala kontakter som tidigare. Att upptäcka brytpunkten när en människa snart ska dö är en viktig uppgift för läkare och det krävs träning för att upptäcka den.

Avhandlingen består av fyra studier som undersöker om metoden fungerar, hur vanlig den är och om den är säker. Vid parenteral behandling rekommenderas midazolam framför diazepam på grund av fördelar med kortare halveringstid, att det kan ges subkutant och att det har färre aktiva metaboliter med mindre ackumulationsrisk än diazepam.